Jag red etthelt vanligt "hopp" pass och hoppade, allt gick bra till en början då hon bara rullade på inga problem där inte..

Förns då hon la ett gallop steg då precis då hon skulle hoppa över som resulterade att zorba snubblade över hindret och jag vart helt i panik och försökte dra upp henne med att ta lite kraftigare i tyglarna vilket inte resluterade nånting

så hon snubblade långt kanske 10meter och 8-10meter till med krökt opch böjd nacke i i backen..

Jag sitter på och ramlar sedan av och gör samma sak med "Nacken i backen"

Ramlar så pass med axeln först i backen satt axeln trycks ihio rehält och jag skrek (inombords) över smärtan och ligger på backen tills mamma har kommit fram.

Stor gråter och bara ligger på backen.

Hjälmen förstörd och repad och grusig , Zorba mådde då bra med en lite upskrapad mule och kollar och puffarpå mig med kärlek att jag ska kliva upp.

Så idag lever jag änn med kronisk smärta i axeln , och inflamation och låsningar.

Vilket gör att jag inte hoppar så mycket.. och jag nästan ej..

Bilden tagen precis innan kraschen som förändrade livet för mig och zorba..

Jag var jätte tagad på detta pass det skulle blir skit roligt att få hoppa på ett litet hinder igen.

Allt gick jätte bra vi hoppade ex.Antal gånger , och det var inga problem med det förns...?

Vill ni veta fortsättningen? kommentera så kommer det upp ikv kl.19.00

Idag blir det en stalldag med pyssel och massa mys med pållarna   

Ska bla. bli hämtad av Katrinne vid lunch ! för att åka..